jag vet inte riktigt vart jag ska börja.
Ibland känner man sig så trasig och att allt ligger verkligen på botten av något som är väldigt djupt. När ska man få känna sig helt trygg. Samtidigt önskar man att det fanns någon som kunde lyfta upp en från allt mörkt och gjorde så att vissa saker blev lättare än vad dom egentligen var. När man har fått känna så en gång, vet man hur det känns att bli älskad av någon annan. Man behövde aldrig tveka om det var rätt eller fel, man visste att man hade en person som var speciell och älskade en för den man var. Man kunde säga vad som helst till varandra och bevara varandras hemligheter utan att någon annan visste om det. Dock vet man inte om samma kärlek kommer varas förevigt, kärleken är ett livslångt ämne som följer med en under hela livet. Men sen kan man välja att gå skillda vägar, och även pröva på andra saker. Det kan vara ganska bra ändå på samma gång, för det kan få en att inse vad man egenligen vill. Sen att inse vem man egentligen vill vara med. Man behöver inte alltid se saker som ett slut, det finns nya chanser om man är beredd att satsa.
I know what I have done wrong and I regret it, but at the same time has it made me to realize what I really want.
/carin
I know what I have done wrong and I regret it, but at the same time has it made me to realize what I really want.
