you have made my world upside down
det var ett tag sen sist tanken slog mig och igår hände det igen innan jag soman. Jag har fått gå igenom så mycket dom senare 6 månaderna och jag är så otroligt less att känna mig ensam, otrygg och ledsen. Det finns inte en chans att jag ska känna så ingen. Jag vill inte känna så något mer. Jag vill inte vara ensam. Tur som det är har jag mina vänner som alltid finns där, men det är fortfarande något som saknas.
Jag vill känna värme, någon som håller om mig och säger dom söta orden. Gör så att mitt hjärta slår snabbt och gör så att allt känns lätt & underbart. Är det för mycket begärt?
/Carin
